Vad är filosofi? – Svensk filosofi (2024)

Svensk filosofi

HEMFILOSOFIAGORAPRESSENSTÖTTA

  • Om Svensk filosofi
  • Skribenter
  • Arkiv
  • Sök
  • Agora
Vad är filosofi? – Svensk filosofi (2)

Om filosofin från början var vetenskapens moder är den i dag vår granskande ledsagare.

Åsa Wikforss

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar själv för åsikterna i den.

Vad är filosofi? Kanske säger det något om ämnets speciella natur att frågan så ofta ställs. Om man forskar inom biologi, till exempel, behöver man nog mera sällan besvara frågan ”Vad är biologi?”. Detta hänger samman med filosofins ursprung. Filosofin, brukar det sägas, är alla vetenskapers moder.

På sätt och vis är det sant. Det vetenskapliga tänkandet, viljan att på ett systematiskt sätt utforska en fråga, utan alla retoriska krumbukter och med målet att nå sanningen, har sina rötter i filosofin. I Västerlandet är det den antika filosofin som lade grunden. Tidens stora tänkare, däribland Platon och Aristoteles, sökte sanningen inom en uppsjö av områden. Det rörde sig inte bara om frågor om det goda livet eller själens natur utan man diskuterade en mängd frågor som vi i dag nog snarare skulle säga hör till fysiken, biologin eller psykologin.

Under århundranden som gick kom det ena ämnesområdet efter det andra att lämna filosofin och utvecklas till sina egna forskningsområden. Det som fortsatt utforskas inom filosofin är frågor som inte kan hanteras inom de olika specialvetenskaperna, frågor som är mer grundläggande och inte på ett enkelt sätt går att besvara genom empiriska metoder, observation och experiment. Dit hör till exempel frågor som rör språkets och kunskapens natur, vetenskapens grunder, medvetandet och moralen.

Precis som när det gäller andra forskningsfält krävs det specialkunskaper för att kunna ta till sig den senaste forskningen.

Att filosofer fokuserar på dessa grundläggande frågor innebär inte att filosofin existerar i ett vacuum, avskuren från den empiriska forskningen. Tvärtom, ett ömsesidigt beroende föreligger – filosofin bidrar med att undersöka grunderna för andra vetenskaper samtidigt som filosofin måste förhålla sig till den empiriska kunskap som tas fram inom dessa. En spännande utveckling under de senaste åren är också ett ökat samarbete mellan filosofer och forskare från andra discipliner, till exempel psykologi, nationalekonomi och fysik.

Filosofin är i dag ett vitalt forskningsfält med många specialområden: Däribland kunskapsteori, vetenskapsteori, språkfilosofi, logik, medvetandefilosofi, metafysik, moralfilosofi, politisk filosofi, estetik, och filosofihistoria. Precis som när det gäller andra forskningsfält krävs det specialkunskaper för att kunna ta till sig den senaste forskningen.

Men det betyder inte att filosofin bör stanna i seminarierummet utan den har en mycket bred tillämpning. Dels erbjuder den verktyg för kritiskt tänkande, till exempel träning i att känna igen ett gott argument och att avslöja tankefel. Värdet av dessa verktyg framstår tydligt i en samtid fylld med opålitlig information, propaganda och skeva argument. Dels erbjuder filosofin kunskap i frågor som rör centrala aspekter hos den mänskliga tillvaron och äger en relevans långt bortom universitetet. Plötsligt kan filosofiska frågor därför bli brännande aktuella. Ett axplock av ämnen från de senaste årens samhällsdebatter illustrerar detta väl: Artificiell intelligens, klimatfrågan och ”postsanningen”.

Filosofer har under de senaste åren resonerat runt olika aspekter av artificiell intelligens eller AI. Hur förhåller sig artificiell intelligens till den mänskliga intelligensen? Kan robotar verkligen tänka? Skulle de kunna vara medvetna, ha en fri vilja och ett ansvar? Man har också diskuterat hur vi bör resonera runt självkörande bilar och annan typ av automatisering i samhället, till exempel vilka algoritmer sådana bilar bör styras av när det gäller att undvika att skada människor. Ett annat stort diskussionsområde rör vilka existentiella risker för mänskligheten som AI medför. Finns det en risk att vår nyfikenhet leder till att vi skapar något som blir vår undergång?

När auktoritära ledare tar över och påbörjar sin nedmontering av den fria forskningen hör filosofin på goda grunder till ett av de ämnen som man brukar försöka nedmontera först.

När det gäller klimatfrågan har filosofer diskuterat en mängd frågor som har med rättvisa att göra och med vårt ansvar för naturen och andra arter. Hur bör vi till exempel fördela kostnaderna för utsläppsminskningar och anpassningsåtgärder på ett rättvist sätt? En viktig fråga är också hur man ska fundera runt framtida generationers intressen. Vilka är våra moraliska skyldigheter mot människor som inte existerar ännu? Och vad är det egentligen för ”intressen” vi talar om här? Är det deras rätt till gemensamma naturresurser eller är det individuella rättigheter till en oskadd miljö eller till ett drägligt liv?

Efter 2016 år politiska händelser fick språket ett nytt ord, ”postsanning”, och filosofer upptäckte att världens stora händelser plötsligt satte de kunskapsteoretiska frågorna i centrum. Vad är egentligen skillnaden på kunskap och rena åsikter? Vad är det rationellt att tro? Vad är skillnaden på välgrundat tvivel och ogrundat tvivel, av det slag som sprids av klimatförnekare, och vad kännetecknar en konspirationsteori?

Inom språkfilosofin har man också intresserat sig för språkets roll när det gäller att ljuga och vilseleda och man har studerat hur språket kan användas för att skada människor och splittra samhället. Hur fungerar till exempel den ”stora lögnen” (som Donald Trumps lögn att han vann presidentvalet 2020) och varför tror människor på den?

Om filosofin från början var vetenskapens moder är den i dag vår granskande ledsagare. När auktoritära ledare tar över och påbörjar sin nedmontering av den fria forskningen hör filosofin på goda grunder till ett av de ämnen som man brukar försöka nedmontera först.

  • Åsa Wikforss

    Professor i filosofi vid Stockholms universitet och ledamot av Svenska Akademien.

Teckna en stödprenumeration

Bidra till att främja filosofins roll och närvaro i samhället.

  • Agora

Foto: Liza Polyanskaya/Unsplash

  • Agora

Är filosofi nödvändig för det goda livet? Eller är det grubblarens självbedrägeri? Ulrika Carlsson reflekterar över vad filosofin gör och vilka det är som gör filosofi, grundläggande och samtidigt personliga frågor om filosofins ursprung och värde.

Ulrika Carlsson

  • Agora

Foto: Amandus Lindblad

  • Agora

Emma Jakobsson har sett en inspirerande föreställning som djupdyker i de ideal, tankegångar och utmaningar som 1700-talets filosofer och vetenskapsmän stod inför.

Emma Jakobsson

Vad är filosofi? – Svensk filosofi (7)

Visa inlägg

  • Agora

Foto: Yutacar/Unsplash

  • Agora

Elsa Magnell, nybliven doktorand i praktisk filosofi vid Lunds universitet, delar med sig av sin resa från ensamt grubblande till gemensamt tänkande.

Elsa Magnell

Vad är filosofi? – Svensk filosofi (9)

Visa inlägg

  • Agora

Foto: David Matos/Unsplash

  • Agora

Kritiker av Etikprövningslagen är förvånansvärt tysta om vad lagen är till för. Erik Angner, professor i praktisk filosofi och före detta ledamot vid Etikprövningsmyndigheten, menar att lagen befrämjar viktiga värden som inte får hamna i skymundan.

Erik Angner

Vad är filosofi? – Svensk filosofi (11)

Visa inlägg

  • Agora

  • Agora

En lång rad av män vars filosofi vi bara får snudda vid. Per Algander recenserar en bok om Rainer Maria Rilke (1875–1926) som sätter tänkarna framför tankarna.

Per Algander

Vad är filosofi? – Svensk filosofi (13)

Visa inlägg

  • Agora

Foto: Cristina Gottardi/Unsplash

  • Agora

Debatten om kvinnors plats i filosofihistorien blossar upp med jämna mellanrum och verkar aldrig dö ut. Varför är det så svårt att enas om att kvinnliga filosofer både har existerat och förtjänar en plats i läroplanen?

Sara Mehri, Julie Noorda

Vad är filosofi? – Svensk filosofi (15)

Visa inlägg

Vad är filosofi? – Svensk filosofi (16)

Visa inlägg

  • Agora

Foto: Robert Bye/Unsplash

  • Agora

Det talas ofta om vikten av akademisk frihet. Men vad innebär egentligen akademisk frihet, och vad är den bra för?

David Brax

Vad är filosofi? – Svensk filosofi (18)

Visa inlägg

  • Agora

Foto: Oscar Keys/Unsplash.

  • Agora

En utlyst forskartjänst väcker filosofiska frågor: Kan man göra skada genom att erbjuda?

Jesper Ahlin Marceta

Vad är filosofi? – Svensk filosofi (20)

Visa inlägg

  • Agora

Foto: Niclas Fasth

  • Agora

Vad ska man göra när marken plötsligt sviktar, när vardagen börjar skava och livet krisar? Rut Vinterkvist recenserar Maria Lindquists bok Filosofi för livskrisare.

Rut Vinterkvist

Vad är filosofi? – Svensk filosofi (22)

Visa inlägg

  • Agora

  • Agora

Henrik Lagerlund har läst en biografi över Carl Yngve Sahlin som närmar sig panegyrik.

Henrik Lagerlund

Vad är filosofi? – Svensk filosofi (24)

Visa inlägg

Åsa Wikforss

Sara Mehri, Julie Noorda

Jesper Ahlin Marceta

Stötta Svensk filosofi

Svensk filosofi syftar till att främja filosofins roll och närvaro i det svenska samhället. Läs mer.

Ansvarig utgivare: Jesper Ahlin Marceta​

Vad är filosofi? – Svensk filosofi (2024)
Top Articles
Latest Posts
Recommended Articles
Article information

Author: Carlyn Walter

Last Updated:

Views: 6387

Rating: 5 / 5 (50 voted)

Reviews: 81% of readers found this page helpful

Author information

Name: Carlyn Walter

Birthday: 1996-01-03

Address: Suite 452 40815 Denyse Extensions, Sengermouth, OR 42374

Phone: +8501809515404

Job: Manufacturing Technician

Hobby: Table tennis, Archery, Vacation, Metal detecting, Yo-yoing, Crocheting, Creative writing

Introduction: My name is Carlyn Walter, I am a lively, glamorous, healthy, clean, powerful, calm, combative person who loves writing and wants to share my knowledge and understanding with you.